Lagerkostnad per order: så beräknar du den

Lagerkostnad per order: vad du ska beräkna och varför

Lagerhållningskostnad är kostnaden för att hålla varor i lager över tid: kapitalbindning, lagerutrymme, hantering, risk och svinn. Orderläggningskostnad är kostnaden för att lägga en order: inköps- och administrationsarbete, orderbekräftelse och fakturahantering. Total lagerkostnad per order är summan av de två, fördelad på antalet order under perioden.

Nyckeltalet används för prissättning, påfyllning och lönsamhet. Tittar du bara på inköpspriset missar du kostnaden för att ligga med varan och kostnaden för att lägga ordern. Det kan leda till för täta små beställningar med hög orderkostnad eller för stora beställningar med hög lagerhållningskostnad. Genom att räkna per order kan du jämföra kanaler, produkter och orderkvantiteter på samma grund.

Beståndsdelar: innehavskostnad, orderkostnad och följdkostnader

Innehavskostnaden byggs upp av kapitalbindning, lagerutrymme, hantering och risk. Kapitalbindning är kostnaden för det kapital som ligger i lagret. Lagerutrymme omfattar hyra, värme, el och ställage. Hantering omfattar in- och utlagring, plock och lageradministration. Risk omfattar svinn, skador, inkurans, stöld och försäkring. Slimstock skriver att det är vanligt att beräkna outsourcade lagerkostnader som en procentandel av lagervärdet.

Orderkostnaden uppstår per order och inte per enhet. Den består av inköpsarbete som behovsanalys, leverantörsval, orderläggning, orderbekräftelse och fakturahantering, samt administration och eventuell mottagnings- och kvalitetskontroll. Följdkostnader är bristkostnader vid slut i lager och överlagringskostnader vid för stora lager. En beställningspunkt ligger mellan dessa ytterligheter och hjälper dig att undvika lageravbrott utan att binda onödigt rörelsekapital i överskottslager.

Så byggs total lagerkostnad per order upp

Så får du fram orderläggningskostnaden per order

Summera kostnaderna för inköps- och administrationsarbete under en period, till exempel löner, systemstöd, fakturahantering och leverantörsutvärdering. Räkna antalet lagda order under samma period. Dividera periodens totala orderläggningskostnad med antalet order. En vanlig uppskattning är att ta det totala inköpsslaget delat med antalet lagda order.

Om orderna skiljer sig mycket åt, gör separata kalkyler för enkla återkommande order och komplexa inköp. Utgå från tidsåtgång per ordertyp om den finns. Resultatet är orderläggningskostnaden per order, som sedan adderas till lagerhållningskostnaden per order för att ge total lagerkostnad per order.

Så får du fram orderläggningskostnaden per order

Formel: lagerhållningskostnad per order

Formel: Lagerhållningskostnad per order = (Genomsnittligt lagervärde × innehavskostnad i procent) / antal order per år. Om du i stället har innehavskostnad per enhet och år: Lagerhållningskostnad per order = (Genomsnittlig lagerkvantitet × innehavskostnad per enhet och år) / antal order per år.

Genomsnittligt lagervärde kan beräknas som (ingående lager + utgående lager) / 2 över perioden, eller mer detaljerat om lagret varierar mycket. Innehavskostnaden i procent är summan av kapitalbindning, yta, hantering, risk och svinn uttryckt som årlig procent av lagervärdet. Antal order per år är det totala antalet påfyllningsorder. Total lagerkostnad per order = orderläggningskostnad per order + lagerhållningskostnad per order.

Räkneexempel: lagervärde, antal order och kostnad per order

Ett publicerat exempel: genomsnittlig lagernivå 200 000 dollar och en bokad kostnad per enhet på 15 %. Lagerkostnaden blir 200 000 × 0,15 = 30 000 dollar. Räknesättet är detsamma i kronor: sätt in ditt genomsnittliga lagervärde i kr och din innehavskostnad i procent.

Steg för steg i kronor: 1) Beräkna genomsnittligt lagervärde i kr. 2) Bestäm innehavskostnaden i procent per år. 3) Multiplicera lagervärdet med procentsatsen för att få årlig lagerhållningskostnad i kr. 4) Dela med antalet order per år för att få lagerhållningskostnad per order. 5) Addera orderläggningskostnaden per order. Summan är total lagerkostnad per order.

Räkneexempel i kronor: fem steg

Wilsonformeln: hitta orderkvantiteten som minimerar totalkostnaden

Wilsonformeln, även kallad EOQ, används för att hitta den orderkvantitet som minimerar den totala lagerkostnaden. Variablerna är D = årlig efterfrågan, S = beställningskostnad per order och H = innehavskostnad per enhet per år. Formeln är Q* = roten ur (2 × D × S / H).

Vid den optimala kvantiteten balanseras orderkostnaden mot lagerhållningskostnaden. Använd dina egna värden för D, S och H. S är orderläggningskostnaden per order. H är innehavskostnaden per enhet och år. Resultatet Q* är den orderkvantitet du bör jämföra med nuvarande orderkvantiteter för att se om du beställer för ofta eller för sällan.

Beställningspunkt och säkerhetslager i samma kalkyl

Enligt Agrinventory är beställningspunkten den lagernivå vid vilken du bör lägga en påfyllningsorder. Den beräknas för att nya varor ska komma in precis när befintliga varor håller på att ta slut, med hänsyn tagen till leverantörens ledtid. Säkerhetslager är den buffert du håller för att skydda dig mot osäkerhet i efterfrågan eller tillgång. I många fall ingår säkerhetslager i beräkningen av beställningspunkten, men begreppen har olika syften.

En vanlig beräkning är: Beställningspunkt = genomsnittlig förbrukning under ledtid + säkerhetslager. Högre säkerhetslager ökar lagerhållningskostnaden per order. Lägre säkerhetslager ökar risken för bristkostnader. Rätt dimensionering minskar både brist- och överlagringskostnader. En väldefinierad beställningspunkt hjälper dig att undvika lageravbrott utan att binda onödigt rörelsekapital i överskottslager.

Beställningspunkt vs säkerhetslager

Från kalkyl till beslut: KPI:er och vanliga fallgropar

Följ upp lagerhållningskostnad per order, orderläggningskostnad per order, total lagerkostnad per order, lagervärde, svinn, antal order per år, beställningspunkt, säkerhetslager, ledtid, servicenivå och fyllnadsgrad. Dela upp nyckeltalen per produktgrupp eller kanal om förutsättningarna skiljer sig åt.

Vanliga fel som gör kalkylen missvisande: att blanda ihop orderkostnad med ordervärde, att bara räkna inköpspris, att utelämna kapitalbindning, svinn och inkurans, att använda samma innehavskostnad för alla produkter och att bortse från säsong och kampanjer. Bygg kalkylen per produktgrupp, uppdatera den periodiskt och använd resultatet för prissättning, orderkvantitet och säkerhetslager.

KPI:er att följa upp

Vanliga fallgropar att undvika