Så fungerar terminalhantering för paket i Sverige

Vad terminalhantering innebär för paket i Sverige

En sorteringsterminal är en anläggning där paket läses av, sorteras efter destination och lastas om mellan fordon. Omlastning är bytet av transportmedel eller fordon, ofta mellan olika linjer eller trafikslag. Utlämning sker hos ombud, i paketbox eller direkt till dörr. Terminaler blir nav i distributionen eftersom de samlar många flöden och gör att transporter kan gå i linjetrafik mellan noder i stället för direkt mellan varje avsändare och mottagare.

Bring levererar till dörr, paketombud eller paketbox och hanterar paket, bud och gods samt lagerhållning. Posten Norden beskrev 2010 att en ny terminalstruktur ger ökad flexibilitet i produktionen, bättre service och fler samordnade transporter av brev, paket och övrigt gods.

Från inlämning och första scanning till sorteringsterminal

Avsändaren packar och märker försändelsen och bokar frakt och eventuell upphämtning. Bring uppger att bokning kan ske via Mybring, API eller ett godkänt externt system, till exempel en TA-leverantör. Upphämtning kan beställas direkt eller via avtal för regelbunden upphämtning.

När paketet scannas första gången registreras det i spårningen. Bring uppger att försändelser är spårbara från första scanning till utlämning och alltid från start till mål. Mottagaren informeras via Bring-appen, SMS eller mejl när beställningen tas emot. Därefter går paketet in i nätverket och transporteras vidare till en terminal för sortering.

Så sorteras paketen på terminalen

PostNord beskriver att paketen på terminalen lastas upp på en stor maskin, att adresskorten läses av och att paketen sorteras efter vart de ska. Sorteringen bygger på att adressuppgiften är maskinläsbar och kopplad till rätt destination, exempelvis postnummer, terminalområde eller linje.

Terminalstruktur och geografiska noder i Sverige

Posten Norden beslutade 2010 att investera i en ny terminalstruktur i Sverige. Enligt beslutet skulle två nya brevterminaler etableras i direkt anslutning till järnvägens stambanor: en i Hallsberg och en i Rosersberg norr om Stockholm. En ny pall- och paketterminal skulle etableras i norra Stockholm. I Norrland planerades en ny logistikstruktur med etablering i kuststäderna Sundsvall, Umeå och Luleå samt i Östersund.

Enligt Posten Norden skulle den planerade strukturen ge ökad flexibilitet, bättre service och fler samordnade transporter av brev, paket och övrigt gods. Fler försändelser skulle transporteras med tåg i stället för med flyg och på landsväg, vilket enligt företaget skulle minska koldioxidutsläppen. För brevverksamheten skulle strukturen innebära en ökad geografisk koncentration, vilket skulle möjliggöra en mer automatiserad och kostnadseffektiv produktion. Botniabanan lyftes fram som en förutsättning för snabba och effektiva godstransporter till och från Norrland, och terminalernas placering skulle även effektivisera fortsatta flyg- och landsvägstransporter.

Kombiterminaler, tåg och samordnade transporter

I SOU 2004:76 Godstransporter – noder och länkar i samspel föreslogs att ett antal strategiska kombiterminaler bör pekas ut, och att terminalhuvudmännen får ta ställning till om de vill ingå i det strategiska kombiterminalnätet. En kombiterminal är en plats där gods lyfts mellan lastbil och järnväg eller sjöfart, vilket gör det möjligt att samordna långa transporter på järnväg med lokala lastbilstransporter.

Bring uppger att de satsar på fossilfria korridorer med HVO i linjetrafiken och har som mål att bli elektriska på paketleveranser med lätt lastbil i hela Sverige under 2027. Delmålen är 50 procent i Stockholm, Göteborg och Malmö 2024 och 100 procent i Göteborg och Malmö 2025.

Utveckling av kombiterminaler och fossilfria korridorer

Från terminal till ombud eller paketbox

Bring uppger att de har nästan 7000 utlämningsställen i Sverige och i hela Norden, varav cirka 2300 paketboxar och 1650 ombud. De flesta ombud finns vid dagligvaruhandeln. När paketet är redo att hämtas aviseras mottagaren via Bring-appen, SMS eller mejl. Paketen är spårbara hela tiden, och mottagaren kan kostnadsfritt omdirigera paketet till ett annat utlämningsställe än det som valdes i kassan, via spårningssidan eller i Bring-appen.

Vanligtvis finns paketet kvar hos ombudet eller i paketboxen i 7 dagar. Behöver liggtiden förlängas kan det ordnas via mottagargränssnittet. Bring uppger leveranstider på 1–2 dagar till de flesta postnummer i Sverige och 1–4 dagar i Norden. PostNord uppger att deras app ger koll på var paketet befinner sig och när det väntas komma fram.

Mått, vikt och packning som påverkar terminalhanteringen

Brings gränser för paket till utlämningsställe är max 20 kg i Sverige och Danmark, 35 kg i Norge och 25 kg i Finland. Max längd är 150 cm i Sverige, Danmark och de flesta övriga länder, och 200 cm i Norge och Finland. Max längd plus omkrets är 300 cm. Minsta mått är 15 x 10 x 1 cm i Sverige, Danmark och Finland, och 23 x 13 x 1 cm i Norge. För paket med en sida över 120 cm, två sidor över 60 cm eller en eller flera sidor under minimått tillkommer ett pristillägg.

Packningen påverkar hanteringen i terminaler och hos utlämningsställen. Bring rekommenderar stötdämpande material runt känsliga varor för att klara både leverans och sortering, och att välja en förpackning som sitter tätt runt innehållet för att undvika skador.

Terminaler och robusthet i svensk transportberedskap

Trafikverket leder samverkansstrukturen Beredskapssektor Transporter Privat – Offentlig Samverkan (BT POS). Långvariga elavbrott, svåra stormar och översvämningar är exempel på händelser som kan drabba transportsektorn hårt. Det krävs planering för den värsta tänkbara samhällsstörningen, höjd beredskap och krig. Transportsektorn ska ha förmågan att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd.

Samverkansarbetet sker mellan Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket, andra sektorsansvariga myndigheter och företrädare från näringslivet inom transportsektorn. Arbetet bygger på frivillig medverkan och ersätter inte respektive aktörs eget ansvar. Bring uppger att de sedan 2018 är beredskapspartner till svenska Röda Korset och på så sätt hjälper till att öka den civila beredskapen när samhällets resurser inte räcker till och behöver förstärkas.